Jag får liksom ingen ordning på mitt liv...
Sen jag var liten har jag haft en plan, det har vi väl alla! En plan om hur livet skulle bli eller en vision om hur man vill att det skulle vara/bli. Min plan gick åt helvete någonstanns innan ,ja, Det är väl inte mycket som blir som man tänkt sig, eller?
Drömma ska man aldrig sluta göra, inte planera för den delen heller. Men att en dag vakna av ett ryck, inse att verklilgheten inte är den samma som den dröm man levt i många år. Var ska man börja, vilken tråd drar man i då? Sedan jag vaknade har jag låtsas, ni vet den där fasaden, jag håller den uppe. För i min dröm går det mesta enligt planen ungefär som jag tänkt mig.
Det finns några som sett igenom, fasaden. Jag har lärt mig att inte bära på allt själv, jag släpper mer och mer. Undra hur det ser ut? När jag släppt allt, när alla ser, alla vet.
Min verklighet.
Försvinner du då?
Jag ska inte skylla bort, Men det hänger inte på mig, För jag släpper nu.
Fasaden.
Min plan gick i krasch men vad gör det?
Tur att det finns nya drömmar, min bästa, som faktist blev precis som jag ville, fast bättre!
Hjärta Dig
Over And Out
SisterLing
Gumman! Jag förstår dig helt. Det blir aldrig som man tänkt sig.. Finns här om du vill prata, när du vill. <3
jag vet precis vad du säger för jag har samma helvetes fasad som jag förmodligen kommer att få släppa och ha sönder själv då den jag lever med ej kan medverka och ta ansvar för sin del i min plan...love e
